HÅLLBARHET

Snabbfakta

  • Förenta Nationerna förde fram begreppet ”hållbar utveckling” (sustainable development) i slutet av 80-talet: ”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”
  • Begreppet utvecklades framförallt genom FN-konferenser: i Stockholm 1972 om internationellt miljöansvar, Riokonferens om Miljö och Utveckling 1992 med Agenda 21, Johannesburg 2002 World Summit on Sustainable Development, Rio 2012 som banade väg för Agenda 2030 och de 17 målen för hållbar utveckling (SDGs), Stockholm 2022.
  • Hållbarhet i korthet: ett framtida tillstånd i det globala systemet där människor lever i harmoni med naturen och med varandra, målet med hållbar utveckling.
  • Hållbar utveckling i korthet: miljömässig, social och ekonomisk utveckling som bidrar till hållbarhet, baserat på dagens kunskap.
  • FN konkretiserade målbilden genom Agenda 2030 som antogs 2015 med 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling 2015-2030. Sverige har skrivit under och ska uttrycka sitt bidrag genom lagar, förordningar och initiativ.
  • De 17 globala målen för hållbar utveckling omfattar miljö/socialt/ekonomi, gäller samtidigt och påverkar varandra inbördes. En process eller produkt som kraftigt bidrar till hållbar miljömässig utveckling (t ex utveckling av solceller) kan samtidigt bidra till ohållbar social utveckling (t ex barnarbete i produktionslandet) eller ohållbar ekonomisk utveckling (t ex korruption i leveranskedjan).
  • Det är viktigt att inte reducera hållbarhet till att endast handla om till delar som är enklare att kommunicera kring till exempel miljö, klimat, arbetsmiljö, kvalitet. Hållbarhetsarbetet i ett företag eller en organisation omfattar både process och produkt, med fokus på verksamhetens bidrag till hållbar miljömässig, social, ekonomisk utveckling. Det finns antagligen inga hållbara produkter, hållbara tjänster, hållbara verksamheter idag men det finns verksamheter som bidrar mer till än andra till hållbar utveckling.
  • Ibland är det svårt att definiera vad som är hållbart, och lättare att identifiera vad som är ohållbart: barnarbete, tvångsarbete, dålig arbetsmiljö, diskriminering, mutor, korruption, naturresursförbrukning utöver återväxt eller kretslopp, klimatpåverkan, föroreningar, dåliga arbetsvillkor, med mera.
  • Det finns redan ett stort antal verktyg som hjälper verksamheter bidra mer till hållbar utveckling. Välj verktyg och standard med omsorg baserat på hur verktyget togs fram.

Många verktyg

En del använder begrepp som Corporate Social Responsibility (CSR), Environment Social Governance (ESG), Socialt Ansvarstagande, Samhällsansvar. Alla bra verktyg syftar till samma sak: att underlätta bidraget till hållbar miljömässig, social och ekonomisk utveckling.

Konceptet ”triple bottom line” har ibland använts sedan 1994 för att visa hur företag (och organisationer) måste skapa värde inte bara för ekonomisk livskraft, men även för socialt ansvarstagande och miljömässig hållbarhet. Ibland sammanfattas triple bottom line med orden People, Planet, Profit. Sedan 90-talet har begreppen utvecklats: hållbarhetsarbete, eller socialt ansvarstagande, betyder idag en verksamhets bidrag till hållbar miljömässig, social, ekonomisk utveckling.

Det finns gemensamma nämnare mellan de flesta verktygen, t ex intressentengagemang, ständig förbättring, de mänskliga rättigheterna, miljö, klimatpåverkan, anti-korruption, arbetsförhållanden och dimensionerna miljö/social/ekonomi.

En viktig del är analysen av hur verksamheten påverkar hållbarhetens alla delområden. En sådan analys kallas materialitets/väsentlighets-analys när fokus är på vad som ör väsentligt att berörda intressenter känner till (hållbarhetsredovisning). ISO 26000 fokuserar på identifiering av de betydande hållbarhetsaspekterna för styrning/rutiner och förbättring/mål.

SustCoReport fokuserar på kärnan, de betydande hållbarhetsaspekterna. Sedan är det upp till användaren att bestämma vad som ska prioriteras för att nå framgång.